Ett makalöst högtryck placerade sig över vårt land i början av maj. Och där stannade det. Det är snart i mitten av juli, och det ligger kvar. Dygn efter dygn värms land och hav upp. Till slut orkar vi inte ens åka och bada längre, utan väljer att flämta i skuggan.  Inte på flera år har vi haft en sådan sommar, och det är helt underbart.

Värmen är brutal och klistrande. Eldningsförbud införs, djur nödslaktas, och skogarna brinner. På det slänger vi in ett fotbolls-VM som gör mig till sport-änka i en månad. Varje underbar junikväll som passerar får jag tillbringa själv på altanen.  Ljumma sommarkvällar, när himlen glöder i rosa när solen kämpar för att doppa tårna i horisonten för att sedan sakta stiga igen.

Men snart är det semester och vi ska återigen ut på turné med vår husvagn. Då kommer regnet, tro mig. Campinglivet är skoningslöst. Ihop med regn, kanske rent av ett litet helvete. Allt är fuktigt, ytan att vistas på blir begränsad, och humöret sjunker ner i de regnvåta foppatofflorna som står utanför på gräset.

För övrigt är vi ett märkligt folk, vi rullande campare. Vi åker flera mil, mutar in oss på 100 kvm, med en boyta på 12 kvm, har närmsta grannar på max 4 meters avstånd, och sedan gör vi allt för att inte synas. Vad hände där, egentligen? Tycker det är jobbigt att dra upp mörkläggningsgardinerna på dagen. Vill helst inte hälsa på någon, och spontana samtal är näst intill obehagliga.Du ska se allt, men igen ska se dig. Det byggs staket, sätts upp vindskydd, och förtältsgardiner dras för. För att se de nyanlända måste du ta din stol och din bok, sätta dig lagom nära och låtsas läsa. När det är över kan tryggt sätta dig bakom vindskyddet igen.

Men höras är inga problem. Har du en stereo med riktigt grym bas så kör på den strax innan lunchtid. Gärna med stabilt dansband, så grannarna är nära ett nervsammanbrott innan kvällen. Barn och hundar kan var högljudda dygnet runt. dom är ju trots att bara djur..eller jag menar barn…Klara man inte det, får man campa i skogen! Så det så! Festfolk däremot måste var tysta kl 23, annars jäklar skickar vi vakten på dom!

Vi lagar mat utomhus, och går på toaletten kollektivt. Vi dricker öl direkt ut burken, och vinflaskor är för amatörer. Det ska vara bag-in-box, för tusan! I engångsglas så man får lite festivalkänsla.

Men för det mesta är vi jäkligt trevliga och hjälpsamma. Det räcker att vifta lite så kommer alltid en vänlig själv med goda råd, eller hjälpande handtag. De finns en gemenskap bland oss likasinnade som gillar att åka runt med våra vagnar. Vi har inga krav, inga gräsmattor som ska klippas, eller blommor som ska vattnas. Vi tar dagarna som de kommer, och är avslappnade. Njuter av livet, och väntar på regnet.

Vår bästa tid är nu. Vem vet om morgondan har sol.